Slut
Jag vill inte leva utan kärlek. Varför är jag så här. Hur kan man leva ett halvt liv utan att finna nån att dela det med. Varför misslyckas jag med allt privat när jag lyckas med allt annat. Jag vill ju bara vara älskad av nån. Jag är fixaren och betalaren. Men det kan jag vara. Om jag nån gång fått något känslomässigt tillbaka. Mitt hjärta är urgröpt och dränerat på allt. Jag vet inte längre vad kärlek är. Hur länge kan man leva på längtan. Nån gång ger hjärtat upp. Jag har älskat, längtat, ursäktat, blundat, gråtit, gett upp så många gånger. Lämnat bittra män som trodde sig kunna kuva det sista i mig. Men det finns kvar. Min sista styrka, min glöd som kan bli en eld bara nån orkar ge mig liv.
